De senaste åren har vi bland annat fått se en släng av 3d, oled-teknologi och väldigt högupplösta skärmar. Ändå är det ingenting jämfört med vad som vankas runt hörnet. I alla fall om vi får tro alla de koncept och rykten som cirkulerar.
Flexibla skärmar
En av de mest omtalade skärmteknikerna just nu är böjda skärmar. De har visats upp i många år, men det är först nu de börjat dyka upp i konsumentledet. Till exempel släppte Lg telefonen Flex i slutet av 2013. Den har onekligen viss banankänsla med sin kurviga form.På elektronikmässan CES i januari dök samma fenomen upp i storformat. Mängder av tillverkare, med Samsung i spetsen, visade upp böjda tv-apparater. Tanken är att kanterna ska komma närmare dig och på så sätt se till att alla punkter på bildytan har samma avstånd.
I praktiken har det här begränsad användbarhet på tv-sidan, eftersom det kräver att du sitter rakt framför mittpunkten. Fast för datorskärmar och spel kan det bli en upplevelsehöjare. Kanske som en Cinema, fast knappast för den omryktade Apple TV:n alltså.
Ökad biokänsla? Många tillverkare har visat upp böjda tv-apparater.
Lösningen på det här problemet har presenterats av Samsung och Lg. De har nämligen presenterat nästa steg i samma riktning. Något som ger en riktig framtidskänsla – flexibla skärmar. Genom en knapptryckning kan du välja mellan böjda eller raka skärmar. På så sätt löser de ovan nämnda problem.
Fast tekniken har mycket mer att ge. Nokia, Sony och Arizonas Statsuniversitet har alla genom åren visat upp prototyper på bildytor som kan böjas eller rullas ihop.
Målet är att du ska få en skärm som är lika flexibel som ett papper
fast mycket tåligare. Fast vägen dit lär gå i flera steg. Det första är sannolikt bara en aningen böjbara telefoner som primärt blir tåligare.
Kan komma nästa år
Olika lösningar på det här problemet har visats upp i över tio år. Men nu börjar det närma sig. Det är inte helt klart när de första exemplaren kommer att dyka upp, men mycket tyder på att Samsung skyndar sig att bli först med en böjbar telefon. En del analytiker tror att den dyker upp redan 2015.Däremot dröjer det innan du kan böja telefonen och använda den som ett armband. I alla fall med oled-teknik. Branschkunniga tvivlar på att någonting i den stilen har en chans att nå konsumentmarknaden före 2020.
Tillverkare har redan visat upp böjda telefoner och tv-apparater.
Fast då kanske en ny typ av skärm har tagit över i stället. Från att vara helt undanskuffade till historiens förråd har glasögonen kommit tillbaka. Det är framför allt Google Glass och Oculus Rift som satt i gång fantasin igen.
I det förstnämnda fallet handlar det om en skärm som alltid ska finnas med dig. Lite som en instrumentpanel. När du behöver information behöver du inte sträcka dig efter telefonen. I stället kikar du i ögonvrån.
Alla vill göra glasögonskärmar
Tekniken finns redan att köpa i betaversion och det fungerar bevisligen. Fast det är ännu oklart hur långt bort en kommersiell version ligger. Sannolikt dyker någonting upp inom ett år.Fast det här är bara första versionen. På sikt är målet att lägga en komplett bild över näthinnan så att du kan få datorgrafik i den verkliga världen. Till exempel kan du på så sätt se pilar och information när du rör dig genom staden.
Glasögonskärmen ska ge dig information direkt. Tekniken finns och fungerar bevisligen, men kommersiella versioner kan dröja.
Det är givetvis inte enbart Google som håller på med det här. Såväl Apple som Microsoft, för att nämna ett par konkurrenter, ryktas ha motsvarande lösningar i sina respektive laboratorier.
Även om snyggare glasögonramar och bättre paketering ligger nära till hands finns det ännu mer avancerade lösningar runt hörnet. En av de mest spännande är skärmar inbyggda i linser.
Direkt på ögat
Tanken är densamma som med Google Glass. Men du slipper alltså att bära runt på någonting externt. Allting ligger direkt på ditt öga. Tekniskt är det här betydligt mer komplicerat än miniprojektorerna som sitter i glasögonbågarna.Det finns flera företag och forskningsgrupper som laborerat med det här genom åren. Ett av de senaste är Innovega som nyligen presenterade produkten Ioptik. De säger sig vara långt framme, men det är högst oklart när en färdig lösning finns att köpa. Få tror att det ens finns vettiga utvecklarversioner inom en femårsperiod.
Där Google valt att störa dig så lite som möjligt har Oculus Rift valt det rakt motsatta spåret. Här får du ett par stora glasögon som helt täcker upp hela ditt synfält med datorgrafik.
Små skärmar ger gigantisk bild
I praktiken handlar det om små skärmar som placeras väldigt nära dina ögon. Det ger dig en känsla av att du tittar på gigantiska bildytor. Samtidigt tar de väldigt liten plats.Det här är en riktigt gammal skåpmat som även i konsumentledet hängt med i flera decennier. Men det är först nu som skärmarna och tekniken i övrigt börjar bli tillräckligt bra.
Lösningen från just Oculus Rift är fortfarande alltför lågupplöst för att ersätta vanliga skärmar. Dessutom blir de flesta illamående av att använda dem för länge. I alla fall i spelsammanhang.
Occulus Rift dammar av VR-tekniken med nya lösningar.
Men om de här två problemen blir lösta finns det en massiv potential. Skärmytan kan i praktiken ta upp hela ditt synfält och även fortsätta åt alla håll. Det kan öppna upp för helt nya typer av gränssnitt.
Oculus Rift betatestas just nu, men är nära att nå marknaden. Det vore bra om det blir en kommersiell framgång eftersom alla föregångare har misslyckats massivt på den punkten. Men mer avacerade lösningar får du sannolikt vänta ett tag till på.
Extrem upplösning
Blir framtidens skärmteknik så bra som många tror kan Apple komma att erbjuda dig en Cinemaskärm på hundra tum i en låda stor som en skokartong. Fast gissningsvis tar det ett par teknikgenerationer innan det händer.Oavsett vilken skärmteknologi du använder i framtiden finns det en sak du kan vara helt säker på – antalet punkter kommer att vara större. Upplösningarna blir bara mer och mer extrema.
Fönster eller tv?
I dag är det 4k som är på tapeten. Med det har du upp till 5 120 x 3 200 pixlar att leka med. Men trots att det är få som sett skärmar med den upplösningen i dag är redan 8k på väg. Där får du 8 192 x 8 192 punkter. Ingenting tyder på att det stannar där.Givetvis är det inte bara upplösningen som går upp. Eftersom allting trycks ihop på mindre bildytor blir även upplevelsen mycket bättre. Det är bara en tidsfråga innan du inte kan skilja mellan ett fönster och en tv.
Ett område där tekniken inte riktigt hängt med är för inmatning. Det är fortfarande en stor skillnad mellan att skriva på en surfplatta jämfört med ett papper. Precisionen är större med en vanlig penna.
Men även här händer det en hel del. De stora telefon- och surfplattetillverkarna slåss om att få till bättre detaljkontroll. Och det blir sakta bättre i takt med att upplösningen ökar.
För att göra det ännu lite bättre krävs en sak till – bättre känsla. Och det här är ett helt annat spår som synts på konceptnivå genom åren. I dag är skärmar helt platta och du kan inte med fingret avgöra vad som finns under. Men snart kan du kanske det.
Känn strukturen direkt på skärmytan!
Tanken är att skärmarna ska formas. Där applikationen ritar en knapp ska du också känna att det finns en liten upphöjning. Drar du fingrarna över en bild av exempelvis asfalt ska du känna texturen. I princip 3d-känsla.
Även här har flera företag visat upp sina idéer. Tactus och Senseg är två specialiserade bolag. Men bland de mer udda spelarna finns faktiskt Disneys utvecklingsavdelning.
Tekniken finns redan i viss utsträckning, men ännu har ingen lyckats skapa något för massan. Men det här är en teknik som kan dyka upp relativt snart i en apparat du har i hemmamiljön.
Men hologrammen då?
En sak du däremot inte kommer att se de närmaste tio åren är skärmarnas heliga graal – hologrammet. Ingenting pekar på att någon ännu har en bra lösning på hur 3-dimensionella bilder ska byggas upp i rummet så att du kan se dem utan glasögon. Visst har tv-tillverkare som Toshiba försökt, men de är långt ifrån visionen från science fiction-filmerna.Sammantaget händer det ändå en hel del på skärmfronten just nu. Det är inte bara mer av det vi har i dag, utan verkliga framsteg. Varje sak är spännande i sig, men det är när de kombineras som det kan bli riktigt spännande.