Biografens död har förutspåtts många gånger. Genom årtiondena har tv-apparater, vhs-spelare, filmkanaler, och nu senast piratnedladdning alla utpekats som bions bödlar. Ändå står sig biograferna starka. Enligt siffror från svenska SOM-institutet gick 63 procent av svenskarna på bio åtminstone en gång under 2012. Den siffran har stått sig relativt konstant i mer än tio år, och innebär faktiskt en ökning sedan biografernas bottensiffror i mitten av 90-talet.
Trots allt tal om pirathotet fortsätter alltså svenskarna att bänka sig i biomörkret. Frågan är dock hur framtiden ser ut. Bakom biografernas stabila siffror syns nämligen tecken på en filmmarknad som nu letar nya lösningar med hjälp av nätet.
Filmtittande i olika visningsfönster (2012) Källa: SOM
Rättighetsfönstren har sitt ursprung i 80-talet, när dåtidens format vhs och pay per view-tv ansågs hota biljettintäkterna från biograferna (som än i dag ger mest pengar per filmvisning). För att kontrollera konkurrensen utformade filmindustrin ett system där alla plattformar fick ett eget distributionsfönster. På den tiden visades till exempel en film på vhs sex månader efter biopremiären. Pay per view fick vänta ytterligare fyra månader.
Biograferna är det visningsfönster som har minst antal tittare, men ger i gengäld mest pengar per visning. Foto: Nordic Cinema Group.
Stora filmbolag har vid flera tillfällen försökt att kringgå och ytterligare korta ned biofönstret, men de får mothugg av biografägarna. När filmjätten Disney 2010 meddelade att deras Alice in Wonderland skulle släppas på dvd redan 12 veckor efter biopremiären slog sig en upprörd biografbransch för bröstet med hot om bojkott. I brittiska The Telegraph citerades en upprörd biografchef med orden ”Disney har satt en pistol mot vårt huvud”.
Fyra år senare handlar diskussionen inte bara om dvd-lanseringar. Piratnedladdning, abonnemangstjänster som Netflix, och hyr- och köptjänster som Apples iTunes har förvandlat film på nätet från nisch till folkrörelse. Det skiftet kan tvinga filmbranschen att tänka om.
– Ingen kan leva på bara bio. Biointäkterna är alldeles för små för att driva ett distributionsbolag och finansiera produktionen av en film. Bolagen behöver andra intäktsfönster, och om dvd:n inte finns måste video on demand vara ersättaren. Men den metod som konsumenter i dag vill använda till hemunderhållning försvåras av dagens biografstruktur.
Tomas Runfors är informationschef på SF Bio. Han berättar att företaget inte vill visa film som kan ses samtidigt på nätet.
Att biograferna är bromsklossen hör vi från flera av de personer vi talar med, men biografägarna själva håller inte med. Tomas Runfors är informationschef på SF Bio, det företag som dominerar den svenska biografnäringen.
– Det är väl en önskedröm för många att ha något slags Spotify på nätet där filmer skulle komma ut direkt. Men för film gäller en annan ekonomisk verklighet än för musik, säger han.
Runfors noterar också att film på skiva för en tynande tillvaro, men han ger inte mycket för alternativen.
– Ingen vill gå med förlust, så det gäller att skydda sina intäkter. Dvd-försäljning och uthyrning har minskat. Det går rakt ned i källaren. Det som kvarstår är hyrfilm på nätet, vilket inte heller har varit någon ekonomisk framgång, och abonnemangstjänster, att prenumerera på en filmkanal. Där får man inte många ören per ögon som ser en film.
Samma tongångar hörs från SF Bios amerikanska branschkollegor. Tidningen The Hollywood Reporter uppger i en artikel att två tredjedelar av de amerikanska biograferna vägrar att visa film som lanseras på andra plattformar samtidigt som biopremiären. SF Bio har samma hårdnackade inställning till simultana premiärer på nätet och på biografer.
– Vi biografägare är inte intresserade av att visa filmer som går direkt till video on demand, säger Tomas Runfors. Vi har väldigt svårt att se varför vi ska välja en film som man samtidigt kan se hemma på sin dator. Det finns inget som helst incitament för oss att göra det. Det finns ingen motsättning mellan oss och branschen i detta. Det är inte så att vi sparkar bakut och bromsar, utan det här är också något som filmägarna värnar om. De inser att intäkterna optimeras om de följer den här lanseringsplanen.
Niclas Ekdahl är vd på Viaplay. Han tror att branschen måste hitta en lösning där alla aktörer kan överleva.
Några av de aktörer som får nöja sig med senare premiärer är av en annan åsikt. Peter Alvarsson är en av dem. Han driver sedan många år online-tjänsten Headweb, som hyr ut digital film till styckpris. Han är kritisk till biografernas, och i synnerhet SF Bios, premiärmonopol.
– Många konsumenter tycker att filmindustrin är korkad som inte gör så mycket, men vi har tyvärr en nationell spelare som sätter begränsningar och sätter stopp, säger han.
Branschkollegan Niclas Ekdahl, vd på Viaplay, har en mer försonande inställning till biografernas förtur. Han pratar om den sociala tjusningen i att gå på bio och menar att industrins utmaning är att hitta en lösning där alla aktörer kan överleva och göra pengar.
– För att vi alla på sikt ska fortsätta få riktigt bra film från Hollywood och våra svenska producenter så behöver vi ha en ekonomi i det hela, säger han.
Headwebs Peter Alvarsson tycker däremot inte att biofönstret överhuvudtaget har ett existensberättigande på dagens filmmarknad. Och han tror inte att biografernas särbehandling är nödvändig.
– Filmbolagen är rädda för att det digitala ska kannibalisera bion, men jag tror att det är helfel. De som går på bio vill ha den största duken och det maffigaste ljudet, och det kan man inte få hemma. Jag tror att det finns möjlighet att öka värdena genom att erbjuda biopremiärer hemma. Då behöver man inte ta 39 kronor som man gör i dag, utan kanske istället 200 kronor för en hemmabio-biljett genom video on demand. Då kan barnfamiljer se en biofilm per månad i hemmet, istället för en per kvartal på bio.
Det mest omskrivna exemplet är Lars von Triers Melancholia från 2011. Den premiärvisades genom video on demand redan en månad innan den nådde amerikanska biografer. Trots sin stjärnspäckade rollista är dock Melancholia en relativt smal film, vilket rimligen hjälpte den att passera nålsögat.
Veronica Mars-filmen drog in miljoner genom sajten Kickstarter – och hade premiär på bio och nätet samma dag.
När filmjätten Universal samma år basunerade ut att deras storfilm Tower Heist, med Ben Stiller i huvudrollen, skulle släppas på video on demand-tjänster redan tre veckor efter biopremiären stötte de på patrull. Flera stora amerikanska biografkedjor vägrade att ta in filmen, och till slut tvingades Universal backa. Biofönstret upprätthölls och Tower Heist fick liksom andra storfilmer tjänstgöra några månader på bio innan den nådde nätet.
Andra försök med day and date-filmer har gått bättre. Finanskrisfilmen Margin Call (2011) och thrillern Arbitrage (2012) hade båda premiär på bio och online samtidigt. Ingen av dem är lika påkostad som Tower Heist, men med Kevin Spacey respektive Richard Gere i huvudrollerna visar de att stora Hollywood-namn faktiskt kan undslippa biofönstret. Arbitrage är den mest framgångsrika av de två. Den inbringade åtta miljoner dollar på amerikansk bio, och 14 miljoner genom video on demand. Det är inga jättesiffror i filmsammanhang, men tack vare filmens blygsamma budget på tolv miljoner dollar framhölls satsningen som en framgångssaga i branschpressen.
Antal dagar som en film visas på amerikanska biografer. Källa: National Association of Theatre Owners
När det här skrivs sitter filmbranschen och inväntar resultatet av ännu ett experiment – och den här gången har publiken investerat i filmen långt före premiären. Veronica Mars är en fortsättning i långfilmsformat på tv-serien med samma namn. Filmen skapade stora rubriker när den slog rekord på crowdfunding-sajten Kickstarter. Drygt 90 000 fans bidrog med sammanlagt 5,7 miljoner dollar för att filmen, som distribueras av storföretaget Warner Bros, skulle bli verklighet. Premiären skedde i mitten av mars 2014 och visades då på både biografer och online genom tjänster som iTunes och Amazon.
En annan nättjänst med Veronica Mars i sortimentet är Headweb. Vd Peter Alvarsson säger att han är både positiv och skeptisk till konceptet:
– Crowdfunding kan funka med uppföljare eller med kända varumärken som har en fanbase, men filmprojekt har ganska hög risk. Privatpersoner kanske kan göra det någon gång, men om en film floppar blir det svårt att få folk att tro på crowdfunding.
Triarts vd Eva Esseen Arndorff säger att målsättningen är att skapa en diskussion kring visningsfönstren.
– Väldigt många människor har väldigt många åsikter om vad som kan hända om man sätter en video on demand-lansering före eller samtidigt som biopremiären. Men egentligen har det aldrig gjorts med någon bredare och mer kommersiell film i Sverige. Biografägarna som motsätter sig det här är väldigt säkra på att man kommer att förstöra biografmarknaden, men det vet vi inte.
Michael Winterbottoms The Look of Love hade svensk nätpremiär fem månader före biopremiären. Svenska biografjätten SF Bio kommer inte att visa filmen. Foto: Triart.
Esseen Arndorff är medveten om att experimentet utesluter möjligheten för The Look of Love att visas av landets största biografägare. Hon säger att de kommer att erbjuda filmen till SF Bio, men att de säkerligen kommer att tacka nej. Hennes misstankar bekräftas av Tomas Runfors på SF Bio.
– Den är inte intressant för oss. Vi har mycket annan film att visa. Vi måste hela tiden göra prioriteringar mellan filmer. Det här är en film som inte har någon större publikkapacitet oavsett om den skulle gå som en vanlig biofilm eller som video on demand, säger Runfors.
Eftersom Triart delägs av Folkets Hus och Parker, som i sin tur driver ett flertal biografer i folkhus, kommer filmen sannolikt att visas på stora dukar trots den kontroversiella nätpremiären. Esseen Arndorff önskar dock att även SF Bio ville delta.
– Jag önskar att vi kan enas, och att den största biografägaren också kan vara med i den här typen av experiment för att undersöka marknaden. Filmmarknaden har det svårt i dag, och det är svårt att blunda inför de förändrade konsumentmönstren, framförallt vad gäller illegal nedladdning. Vi måste på något sätt möta det här och se hur folk vill se på film.
Peter Alvarssons Headweb har varit verksamt i åtta år men redovisar fortfarande förlust – ett tillstånd som delas med många andra av branschens nätaktörer. Alvarsson poängterar att han inte betraktar all piratkopiering som utebliven försäljning, och han efterlyser bättre tjänster snarare än bättre lagstiftning. Men den allt mer populära piratstreamingen har slagit hårt mot Headweb, säger han.
– När Swefilmer och Dreamfilm blev populära för ungefär ett år sedan, då såg vi att shit, helt plötsligt började vi faktiskt att påverkas. Tidigare hade vi fantastiska tillväxttal spikrakt uppåt, men när piratstreamingen blev stor tappade vi enormt. Det fortsätter, och jag tror att hela hyrbranschen upplever att det här faktiskt är någon som tar den tid som kunderna spenderade hos oss. Jag tror att piratstreamingen av film redan nu är mycket större än vad fildelningen någonsin har varit.
Alvarsson tycker att branschen måste anpassa sig genom att slopa biofönstret:
– Det måste man absolut göra. Det handlar inte om pirater egentligen utan om att det är nya marknadsvillkor. Oavsett om det har med pirater eller ny lagstiftning att göra så måste en bransch anpassa sig och modernisera sig. Jag är ganska kritisk till att branschen inte har gjort mer för att komma in i 2000-talet.
Netflix har tillsammans med omskrivna konkurrenter som Viaplay och Hbo Nordic lyckats förändra branschen på kort tid. Med en månatlig kostnad under hundralappen har de också hittat en prisnivå som många tycks acceptera. Den slanten ger däremot varken tillgång till biofönstret eller det nästkommande hemmabiofönstret. Innan filmerna släpps lösa på abonnemangstjänsterna vill filmbranschen skapa ett maximalt antal transaktioner, först från bio och sedan från hyr- och köpfilm online och på skiva.
En bild av framtiden eller en kvarleva från en nedkopplad tid? Än så länge får biograferna förtur till de stora filmerna. Foto: Nordic Cinema Group.
Konsekvensen är att abonnemangstjänsterna har ett relativt åldrat filmutbud, men det har inte hindrat svenskarna från att flockas till Netflix. Enligt siffror från mätföretaget MMS hade nästan en miljon svenskar tillgång till Netflix under det sista kvartalet 2013. Av dem använde 316 000 människor tjänsten dagligen. Det gör Netflix till den i särklass största svenska video on demand-aktören. Däremot syns tecken på att tjänsten kan ha slagit i taket. Räckviddsökningen jämfört med föregående kvartal är liten.
En del av förklaringen till Netflix framgångar kan spåras till företagets egenproducerade tv-serier som House of Cards och Orange is the New Black. Även tv-serier distribueras i rättighetsfönster, men dem kan Netflix kringgå när de själva styr distributionen. De egna serierna når därför Netflix-användare över hela världen samtidigt. Högt uppsatta chefer på Netflix har antytt att företaget i framtiden också kan producera storfilm.
Netflix svenska talesperson Rebecca Crusoe betonar företagets satsning på egna produktioner, men hon är inte beredd att avslöja mer om filmspekulationerna.
– Vi har inga planer på filmproduktioner just nu, men det händer mycket på den här fronten. Vi är övertygade om att exklusivt originalinnehåll på tjänsten kommer att differentiera Netflix, säger hon.
Om Netflix kommer att göra egna filmer i framtiden, och hur de i så fall kommer att distribueras, vet vi alltså ännu inte. Av våra samtal med branschföreträdare blir det däremot tydligt att filmbranschen håller ögonen på både Netflix och konkurrenten Amazons satsningar på egna produktioner.
Många av dem talar förstås i egen sak, men det redan krympande biofönstret är ett faktum, liksom storbolagens spirande intresse för nätpremiärer. Andra argument väger också tungt: Nedladdningen och piratstreamingen visar inga tecken på att minska, och egenproducerade storfilmer från företag som Netflix och Amazon skulle helt kunna frångå branschens fönster. Dessutom har de döende fysiska formaten lämnat ett hål i filmbolagens intäkter.
Hyrtjänsten Headwebs vd Peter Alvarsson vill slopa biografernas förtur till storfilmer.
Peter Alvarsson på Headweb är en av de som har allt att vinna på day and date-premiärer. Han är otålig, tycker att utvecklingen går långsamt och säger att han är förvånad över att lösningen inte blev norm redan under 2013.
– När det går utför så går det fort, och det har det börjat göra nu. Man tappar försäljning av dvd och bluray, och många filmbolag säger upp personal. Det börjar bli kris och då måste de faktiskt agera, säger han.
Trots allt tal om pirathotet fortsätter alltså svenskarna att bänka sig i biomörkret. Frågan är dock hur framtiden ser ut. Bakom biografernas stabila siffror syns nämligen tecken på en filmmarknad som nu letar nya lösningar med hjälp av nätet.
Filmtittande i olika visningsfönster (2012) Källa: SOM
Bion får första fönstret
Filmbranschen bygger på att filmer distribueras i tidsbestämda ”fönster”. En ny storfilm från Hollywood visas först på biograferna, som får ensamrätt i omkring fyra månader. Därefter letar sig filmen ned till andra plattformar som dvd, hyrfilm online och i videobutik, och vidare till abonnemangstjänster som Netflix. Det sista visningsfönstret är tablålagd tv, där filmen kan dyka upp flera år efter biopremiären.Rättighetsfönstren har sitt ursprung i 80-talet, när dåtidens format vhs och pay per view-tv ansågs hota biljettintäkterna från biograferna (som än i dag ger mest pengar per filmvisning). För att kontrollera konkurrensen utformade filmindustrin ett system där alla plattformar fick ett eget distributionsfönster. På den tiden visades till exempel en film på vhs sex månader efter biopremiären. Pay per view fick vänta ytterligare fyra månader.
Biograferna är det visningsfönster som har minst antal tittare, men ger i gengäld mest pengar per visning. Foto: Nordic Cinema Group.
Med åren har bion fått nya konkurrenter, och under tiden har biofönstret krympt. Svenska biografjätten SF Bio uppger att de i dag, med några få undantag, har ensamrätt till filmer de visar under 122 dagar. Efter den svenska biopremiären tar det alltså omkring fyra månader innan filmen går vidare till det fönster som står näst på tur: Dvd, bluray och hyrtjänster online.
Stora filmbolag har vid flera tillfällen försökt att kringgå och ytterligare korta ned biofönstret, men de får mothugg av biografägarna. När filmjätten Disney 2010 meddelade att deras Alice in Wonderland skulle släppas på dvd redan 12 veckor efter biopremiären slog sig en upprörd biografbransch för bröstet med hot om bojkott. I brittiska The Telegraph citerades en upprörd biografchef med orden ”Disney har satt en pistol mot vårt huvud”.
Fyra år senare handlar diskussionen inte bara om dvd-lanseringar. Piratnedladdning, abonnemangstjänster som Netflix, och hyr- och köptjänster som Apples iTunes har förvandlat film på nätet från nisch till folkrörelse. Det skiftet kan tvinga filmbranschen att tänka om.
”Många tycker att filmindustrin är korkad”
Även om biografen är fortsatt stark säger flera av de branschföreträdare som vi talar med att inkomsterna från de fysiska formaten krymper snabbt. Eva Esseen Arndorff är vd på svenska filmdistributören Triart. Hon efterlyser nya intäkter:– Ingen kan leva på bara bio. Biointäkterna är alldeles för små för att driva ett distributionsbolag och finansiera produktionen av en film. Bolagen behöver andra intäktsfönster, och om dvd:n inte finns måste video on demand vara ersättaren. Men den metod som konsumenter i dag vill använda till hemunderhållning försvåras av dagens biografstruktur.
Tomas Runfors är informationschef på SF Bio. Han berättar att företaget inte vill visa film som kan ses samtidigt på nätet.
Att biograferna är bromsklossen hör vi från flera av de personer vi talar med, men biografägarna själva håller inte med. Tomas Runfors är informationschef på SF Bio, det företag som dominerar den svenska biografnäringen.
– Det är väl en önskedröm för många att ha något slags Spotify på nätet där filmer skulle komma ut direkt. Men för film gäller en annan ekonomisk verklighet än för musik, säger han.
Runfors noterar också att film på skiva för en tynande tillvaro, men han ger inte mycket för alternativen.
– Ingen vill gå med förlust, så det gäller att skydda sina intäkter. Dvd-försäljning och uthyrning har minskat. Det går rakt ned i källaren. Det som kvarstår är hyrfilm på nätet, vilket inte heller har varit någon ekonomisk framgång, och abonnemangstjänster, att prenumerera på en filmkanal. Där får man inte många ören per ögon som ser en film.
Samma tongångar hörs från SF Bios amerikanska branschkollegor. Tidningen The Hollywood Reporter uppger i en artikel att två tredjedelar av de amerikanska biograferna vägrar att visa film som lanseras på andra plattformar samtidigt som biopremiären. SF Bio har samma hårdnackade inställning till simultana premiärer på nätet och på biografer.
– Vi biografägare är inte intresserade av att visa filmer som går direkt till video on demand, säger Tomas Runfors. Vi har väldigt svårt att se varför vi ska välja en film som man samtidigt kan se hemma på sin dator. Det finns inget som helst incitament för oss att göra det. Det finns ingen motsättning mellan oss och branschen i detta. Det är inte så att vi sparkar bakut och bromsar, utan det här är också något som filmägarna värnar om. De inser att intäkterna optimeras om de följer den här lanseringsplanen.
Niclas Ekdahl är vd på Viaplay. Han tror att branschen måste hitta en lösning där alla aktörer kan överleva.
Några av de aktörer som får nöja sig med senare premiärer är av en annan åsikt. Peter Alvarsson är en av dem. Han driver sedan många år online-tjänsten Headweb, som hyr ut digital film till styckpris. Han är kritisk till biografernas, och i synnerhet SF Bios, premiärmonopol.
– Många konsumenter tycker att filmindustrin är korkad som inte gör så mycket, men vi har tyvärr en nationell spelare som sätter begränsningar och sätter stopp, säger han.
Branschkollegan Niclas Ekdahl, vd på Viaplay, har en mer försonande inställning till biografernas förtur. Han pratar om den sociala tjusningen i att gå på bio och menar att industrins utmaning är att hitta en lösning där alla aktörer kan överleva och göra pengar.
– För att vi alla på sikt ska fortsätta få riktigt bra film från Hollywood och våra svenska producenter så behöver vi ha en ekonomi i det hela, säger han.
Headwebs Peter Alvarsson tycker däremot inte att biofönstret överhuvudtaget har ett existensberättigande på dagens filmmarknad. Och han tror inte att biografernas särbehandling är nödvändig.
– Filmbolagen är rädda för att det digitala ska kannibalisera bion, men jag tror att det är helfel. De som går på bio vill ha den största duken och det maffigaste ljudet, och det kan man inte få hemma. Jag tror att det finns möjlighet att öka värdena genom att erbjuda biopremiärer hemma. Då behöver man inte ta 39 kronor som man gör i dag, utan kanske istället 200 kronor för en hemmabio-biljett genom video on demand. Då kan barnfamiljer se en biofilm per månad i hemmet, istället för en per kvartal på bio.
Vissa filmer passerar nålsögat
Att det är SF Bio och inte Headweb som har övertaget i den här kampen råder inget tvivel om. I dag följer nästan alla större filmer samma mönster, med biopremiär fyra månader innan (den lagliga) nätpremiären. Men det finns också flera exempel på en vilja att experimentera med biografernas omhuldade visningsfönster. Lösningen kallas day and date-premiär, det vill säga en simultan lansering på biografer och andra plattformar.Det mest omskrivna exemplet är Lars von Triers Melancholia från 2011. Den premiärvisades genom video on demand redan en månad innan den nådde amerikanska biografer. Trots sin stjärnspäckade rollista är dock Melancholia en relativt smal film, vilket rimligen hjälpte den att passera nålsögat.
Veronica Mars-filmen drog in miljoner genom sajten Kickstarter – och hade premiär på bio och nätet samma dag.
När filmjätten Universal samma år basunerade ut att deras storfilm Tower Heist, med Ben Stiller i huvudrollen, skulle släppas på video on demand-tjänster redan tre veckor efter biopremiären stötte de på patrull. Flera stora amerikanska biografkedjor vägrade att ta in filmen, och till slut tvingades Universal backa. Biofönstret upprätthölls och Tower Heist fick liksom andra storfilmer tjänstgöra några månader på bio innan den nådde nätet.
Andra försök med day and date-filmer har gått bättre. Finanskrisfilmen Margin Call (2011) och thrillern Arbitrage (2012) hade båda premiär på bio och online samtidigt. Ingen av dem är lika påkostad som Tower Heist, men med Kevin Spacey respektive Richard Gere i huvudrollerna visar de att stora Hollywood-namn faktiskt kan undslippa biofönstret. Arbitrage är den mest framgångsrika av de två. Den inbringade åtta miljoner dollar på amerikansk bio, och 14 miljoner genom video on demand. Det är inga jättesiffror i filmsammanhang, men tack vare filmens blygsamma budget på tolv miljoner dollar framhölls satsningen som en framgångssaga i branschpressen.
Antal dagar som en film visas på amerikanska biografer. Källa: National Association of Theatre Owners
När det här skrivs sitter filmbranschen och inväntar resultatet av ännu ett experiment – och den här gången har publiken investerat i filmen långt före premiären. Veronica Mars är en fortsättning i långfilmsformat på tv-serien med samma namn. Filmen skapade stora rubriker när den slog rekord på crowdfunding-sajten Kickstarter. Drygt 90 000 fans bidrog med sammanlagt 5,7 miljoner dollar för att filmen, som distribueras av storföretaget Warner Bros, skulle bli verklighet. Premiären skedde i mitten av mars 2014 och visades då på både biografer och online genom tjänster som iTunes och Amazon.
En annan nättjänst med Veronica Mars i sortimentet är Headweb. Vd Peter Alvarsson säger att han är både positiv och skeptisk till konceptet:
– Crowdfunding kan funka med uppföljare eller med kända varumärken som har en fanbase, men filmprojekt har ganska hög risk. Privatpersoner kanske kan göra det någon gång, men om en film floppar blir det svårt att få folk att tro på crowdfunding.
Nätpremiär fem månader före bio
Experimenten med tidiga nätpremiärer är inte bara förunnade amerikaner. Här i Sverige testas metoden just nu av filmdistributören Triart. Försökskaninen är The Look of Love, den hyllade regissören Michael Winterbottoms senaste film. I januari, fem månader före den planerade biopremiären, valde Triart att släppa filmen för digital uthyrning på sin egen sajt och genom Telias video on demand-tjänst.Triarts vd Eva Esseen Arndorff säger att målsättningen är att skapa en diskussion kring visningsfönstren.
– Väldigt många människor har väldigt många åsikter om vad som kan hända om man sätter en video on demand-lansering före eller samtidigt som biopremiären. Men egentligen har det aldrig gjorts med någon bredare och mer kommersiell film i Sverige. Biografägarna som motsätter sig det här är väldigt säkra på att man kommer att förstöra biografmarknaden, men det vet vi inte.
Michael Winterbottoms The Look of Love hade svensk nätpremiär fem månader före biopremiären. Svenska biografjätten SF Bio kommer inte att visa filmen. Foto: Triart.
Esseen Arndorff är medveten om att experimentet utesluter möjligheten för The Look of Love att visas av landets största biografägare. Hon säger att de kommer att erbjuda filmen till SF Bio, men att de säkerligen kommer att tacka nej. Hennes misstankar bekräftas av Tomas Runfors på SF Bio.
– Den är inte intressant för oss. Vi har mycket annan film att visa. Vi måste hela tiden göra prioriteringar mellan filmer. Det här är en film som inte har någon större publikkapacitet oavsett om den skulle gå som en vanlig biofilm eller som video on demand, säger Runfors.
Eftersom Triart delägs av Folkets Hus och Parker, som i sin tur driver ett flertal biografer i folkhus, kommer filmen sannolikt att visas på stora dukar trots den kontroversiella nätpremiären. Esseen Arndorff önskar dock att även SF Bio ville delta.
– Jag önskar att vi kan enas, och att den största biografägaren också kan vara med i den här typen av experiment för att undersöka marknaden. Filmmarknaden har det svårt i dag, och det är svårt att blunda inför de förändrade konsumentmönstren, framförallt vad gäller illegal nedladdning. Vi måste på något sätt möta det här och se hur folk vill se på film.
Tappade på piratstreaming
Pirataspekten är förstås omöjlig att bortse från i den här diskussionen. Stiftelsen för Internetinfrastruktur undersöker svenskarnas nätvanor, och av deras statistik framgår att var fjärde svensk ägnar sig åt fildelning av film, spel, musik och mjukvara (även om inte all delning nödvändigtvis är illegal). De siffrorna har stått sig stadiga sedan 2008. För de otaliga svenskar som fildelar är branschens diskussioner om kortade visningsfönster helt ointressant. The Pirate Bay anpassar sig som bekant inte efter biofönstret.Peter Alvarssons Headweb har varit verksamt i åtta år men redovisar fortfarande förlust – ett tillstånd som delas med många andra av branschens nätaktörer. Alvarsson poängterar att han inte betraktar all piratkopiering som utebliven försäljning, och han efterlyser bättre tjänster snarare än bättre lagstiftning. Men den allt mer populära piratstreamingen har slagit hårt mot Headweb, säger han.
– När Swefilmer och Dreamfilm blev populära för ungefär ett år sedan, då såg vi att shit, helt plötsligt började vi faktiskt att påverkas. Tidigare hade vi fantastiska tillväxttal spikrakt uppåt, men när piratstreamingen blev stor tappade vi enormt. Det fortsätter, och jag tror att hela hyrbranschen upplever att det här faktiskt är någon som tar den tid som kunderna spenderade hos oss. Jag tror att piratstreamingen av film redan nu är mycket större än vad fildelningen någonsin har varit.
Alvarsson tycker att branschen måste anpassa sig genom att slopa biofönstret:
– Det måste man absolut göra. Det handlar inte om pirater egentligen utan om att det är nya marknadsvillkor. Oavsett om det har med pirater eller ny lagstiftning att göra så måste en bransch anpassa sig och modernisera sig. Jag är ganska kritisk till att branschen inte har gjort mer för att komma in i 2000-talet.
Netflix skippar fönstren
Vad piratstreamingen kommer att innebära för nätets förlusttyngda hyrtjänster återstår att se. Det senaste året har däremot visat att även lagliga betaltjänster kan locka till sig hundratusentals kunder. Abonnemangstjänsternas framfart, med amerikanska Netflix i spetsen, tyder på ett stort konsumentintresse för film online.Netflix har tillsammans med omskrivna konkurrenter som Viaplay och Hbo Nordic lyckats förändra branschen på kort tid. Med en månatlig kostnad under hundralappen har de också hittat en prisnivå som många tycks acceptera. Den slanten ger däremot varken tillgång till biofönstret eller det nästkommande hemmabiofönstret. Innan filmerna släpps lösa på abonnemangstjänsterna vill filmbranschen skapa ett maximalt antal transaktioner, först från bio och sedan från hyr- och köpfilm online och på skiva.
En bild av framtiden eller en kvarleva från en nedkopplad tid? Än så länge får biograferna förtur till de stora filmerna. Foto: Nordic Cinema Group.
Konsekvensen är att abonnemangstjänsterna har ett relativt åldrat filmutbud, men det har inte hindrat svenskarna från att flockas till Netflix. Enligt siffror från mätföretaget MMS hade nästan en miljon svenskar tillgång till Netflix under det sista kvartalet 2013. Av dem använde 316 000 människor tjänsten dagligen. Det gör Netflix till den i särklass största svenska video on demand-aktören. Däremot syns tecken på att tjänsten kan ha slagit i taket. Räckviddsökningen jämfört med föregående kvartal är liten.
En del av förklaringen till Netflix framgångar kan spåras till företagets egenproducerade tv-serier som House of Cards och Orange is the New Black. Även tv-serier distribueras i rättighetsfönster, men dem kan Netflix kringgå när de själva styr distributionen. De egna serierna når därför Netflix-användare över hela världen samtidigt. Högt uppsatta chefer på Netflix har antytt att företaget i framtiden också kan producera storfilm.
Netflix svenska talesperson Rebecca Crusoe betonar företagets satsning på egna produktioner, men hon är inte beredd att avslöja mer om filmspekulationerna.
– Vi har inga planer på filmproduktioner just nu, men det händer mycket på den här fronten. Vi är övertygade om att exklusivt originalinnehåll på tjänsten kommer att differentiera Netflix, säger hon.
Om Netflix kommer att göra egna filmer i framtiden, och hur de i så fall kommer att distribueras, vet vi alltså ännu inte. Av våra samtal med branschföreträdare blir det däremot tydligt att filmbranschen håller ögonen på både Netflix och konkurrenten Amazons satsningar på egna produktioner.
”När det går utför så går det fort”
Försöken att kringgå biofönstret är fortfarande så pass ovanliga att de få ansatser som görs ofta omnämns som ”experiment”. Men de flesta av dem vi pratar med är överens: Branschens förändringar kommer förr eller senare att leda till att även storfilmer får premiär på nätet och på bio samtidigt.Många av dem talar förstås i egen sak, men det redan krympande biofönstret är ett faktum, liksom storbolagens spirande intresse för nätpremiärer. Andra argument väger också tungt: Nedladdningen och piratstreamingen visar inga tecken på att minska, och egenproducerade storfilmer från företag som Netflix och Amazon skulle helt kunna frångå branschens fönster. Dessutom har de döende fysiska formaten lämnat ett hål i filmbolagens intäkter.
Hyrtjänsten Headwebs vd Peter Alvarsson vill slopa biografernas förtur till storfilmer.
Peter Alvarsson på Headweb är en av de som har allt att vinna på day and date-premiärer. Han är otålig, tycker att utvecklingen går långsamt och säger att han är förvånad över att lösningen inte blev norm redan under 2013.
– När det går utför så går det fort, och det har det börjat göra nu. Man tappar försäljning av dvd och bluray, och många filmbolag säger upp personal. Det börjar bli kris och då måste de faktiskt agera, säger han.
Video on demand
Video on demand-begreppet är brett och innebär helt enkelt att användaren kan se på en video när andan faller på. Detta inkluderar hyr- och köpfilm online, play-sajter, abonnemangstjänster som Netflix och Viaplay, och hyrtjänster i till exempel digitalboxar.
Day and date-release
Det engelska begreppet ”day and date-release” används om de filmer som får premiär på biografer och på andra plattformar samtidigt. På senare år har även större aktörer i filmindustrin börjat experimentera med day and date.
Rättighetsfönster
Film distribueras sedan länge i så kallade rättighetsfönster. Det första fönstret tillfaller vanligen biograferna. Därefter arbetar sig en film ned genom övriga plattformar, där allt från flygplan och hotell till tablålagd tv har dedikerade fönster.
Video on demand-begreppet är brett och innebär helt enkelt att användaren kan se på en video när andan faller på. Detta inkluderar hyr- och köpfilm online, play-sajter, abonnemangstjänster som Netflix och Viaplay, och hyrtjänster i till exempel digitalboxar.
Day and date-release
Det engelska begreppet ”day and date-release” används om de filmer som får premiär på biografer och på andra plattformar samtidigt. På senare år har även större aktörer i filmindustrin börjat experimentera med day and date.
Rättighetsfönster
Film distribueras sedan länge i så kallade rättighetsfönster. Det första fönstret tillfaller vanligen biograferna. Därefter arbetar sig en film ned genom övriga plattformar, där allt från flygplan och hotell till tablålagd tv har dedikerade fönster.